Snälltåget: Med nattåg från Berlin till Stockholm

Trängsel vid spår 14. Perrongerna på Berlins centralstation är återigen alldeles för smala och korta för folkmassorna denna söndagskväll. Även på spåren är det trafikstockning: vårt nattåg till Stockholm har aviserats med försening, och ett par regionaltåg får passera först. Automatiska utrop avlöser varandra, och informationstavlan växlar fram och tillbaka mellan ”Stockholm” och ”Malmö”. Till slut rullar det äntligen in – Snälltåget med sina vita vagnar.

Mindre än tio minuter senare sitter jag i liggvagnen och pratar svenska. Vi har trängt ihop oss fyra personer på en av de undre liggplatserna. Inte direkt bekvämt, men desto mer skandinaviskt avslappnat. Mina medresenärer berättar om sina resor genom Europa. För dem är resan med nattåget tillbaka till Sverige den sista etappen, medan jag ska vidare med färjan till Finland.

Ett trevligt tåg

Namnet Snälltåget är en ordlek. Det låter som ”snabbtåg”, men egentligen betyder snäll just snäll och vänlig. Snälltåget är ett av två nattåg mellan Berlin och Stockholm; det andra är SJ:s EuroNight. Båda går via Hamburg och Köpenhamn till Malmö och därifrån vidare till den svenska huvudstaden.

Hitta din förbindelse från Berlin till Stockholm nu – från mars 2026

Skillnaderna ligger i komforten. Medan SJ även erbjuder bekväma sovvagnar satsar Snälltåget på ett enklare utbud med sittvagnar och liggvagnar. I liggvagnen delar man en kupé med fem andra. Den som helst vill ha det för sig själv kan boka en egen kupé, men det blir betydligt dyrare.

Även tågvärden tar det lugnt. Han använder våra förnamn, prickar av oss på sin lista och förklarar kort vad vi kan förvänta oss. Vid tretiden är vi vid den danska gränsen, där loket byts ut. Om det blir passkontroller ska han väcka oss i god tid. På morgonen står tåget en längre stund i Malmö, så vi kan sträcka på benen.

Det tar sin tid innan vi alla har bäddat våra sängar. Vår kupé är redan fullsatt från Berlin och det är helt enkelt alldeles för trångt. Till slut hittar vi en metod: medan två personer i taget kämpar med lakan och påslakan går de andra snabbt ut i gången.

Varsamt moderniserad

Liggvagnarna kommer från Deutsche Bahns äldre fordonsbestånd, men har nyligen fräschats upp. Nytt är extra madrasser som läggs ovanpå de egentliga liggplatserna, sänglinne av hög kvalitet och USB-uttag vid fönstret.

Även de sanitära utrymmena håller måttet: i båda ändarna av vagnen finns en toalett och ett litet tvättrum. De är rena, har också moderniserats och dekorerats med naturmotiv. I varje vagn finns dessutom en liten försäljning i en kupé, Lönnkrog. I praktiken är dock bara en av dem bemannad – vårt tåg lämnar Berlin med en enda tågvärd.

Klockan har hunnit bli över tio och vi rullar genom den nordtyska natten. Medan vissa redan sover läser andra en bok eller håller på med mobilen. Det är ganska varmt i kupén. Temperaturregleringen verkar inte ha någon effekt och fönstret är låst.

Eftersom Snälltåget går på en långsammare sträcka når vi Hamburg först strax före midnatt. Det märker jag knappt. I Padborg vaknar jag till en kort stund, men gränskontrollen verkar utebli i dag.

Vid bokningen tilldelades jag en övre liggplats. Det känns en aning mer privat, det finns mer bagageutrymme – och betydligt färre fötter i ansiktet. Däremot är liggplatsen kortare, och med mina 1,83 meter kan jag bara sova lätt hopkrupen.

God morgon, Sverige

Halv sju ringer väckarklockan – jag vill inte missa färden över Öresundsbron. Det är en liten ritual; här börjar Skandinavien för mig. Vad jag inte hade tänkt på är att det fortfarande är beckmörkt i mitten av oktober. Den flera minuter långa färden över havet är ändå mäktig. Jag smyger ut ur kupén. Eftersom vår vagn är den sista kan jag blicka ut över den fria sträckan från den bakre vagnsövergången. Om och om igen blinkar ljus till, från signalerna och fartygen runt omkring oss.

I Malmö har vi en och en halv timmes uppehåll, och tåget delas samtidigt i två delar. Den ena stannar i Malmö, medan den andra, med vår liggvagn, kopplas till ett dagtåg från Snälltåget som fortsätter till Stockholm.

Jag kliver av och ser på medan våra vagnar rangeras från ett spår till ett annat. Det är en härlig höstmorgon, och snart faller de första solstrålarna in i stationshallen. Medan de flesta fortfarande slumrar på sina liggplatser och inte märker något av detta köper jag dagens första kaffe i stationskiosken.

Frukost vid bordet

Tillbaka på tåget väntar en riktig höjdpunkt: den mysiga restaurangvagnen Krogen, som också kopplades på i Malmö. Jag bokade frukosten redan vid bokningen och fick en tid strax efter avgång. På Snälltåget försöker man hantera rusningen med ett bokningssystem med entimmesintervall.

Jag tar en kaffe vid disken, och strax därefter kommer frukosten: en fralla med ost, äppeljuice och en kanelbulle. Inte särskilt mycket, men funktionellt – och framför allt vid ett riktigt bord. Här äter man betydligt bättre än halvt liggande i kupén. Synd att restaurangvagnar numera är så sällsynta på nattåg.

Medan vi rullar genom morgonens Skåne fylls Krogen snabbt. Jag lämnar plats och går tillbaka till liggvagnen. Nu har även mina kupékamrater vaknat. Eftersom en kupé längst bort i vagnen blivit ledig tar jag mina saker och flyttar dit. Då kan jag sitta bekvämt resten av resan och dessutom öppna fönstret i gången och låta vinden svepa över ansiktet.

Små gårdar susar förbi, liksom sjöar och höstfärger. Det är verkligen vackert, men resan känns också en aning lång. Vid varje stopp samlar vi dessutom på oss några minuters försening. Klockan har redan passerat två på eftermiddagen när vi till slut rullar in på Stockholms centralstation.

När jag står på perrongen måste jag först samla tankarna. Sjutton och en halv timme på räls är trots allt inte helt utan. Snart tar nyfikenheten över, och jag ger mig ut på en promenad genom Gamla stan till Södermalm innan jag på kvällen stiger ombord på färjan till Åbo.

Snälltåget: mitt omdöme

En resa med Snälltågets nattåg är mer skolutflykt än rullande hotell. Det är ingen nackdel, så länge man är inställd på det – och priset är rätt. För platsen i liggvagnen betalade jag motsvarande 54 euro i tillägg till ett Interrail / Eurail-pass, vilket jag tycker är precis på gränsen till rimligt. Ordinarie biljetter börjar på omkring 90 euro.

Jag gillade liggvagnarnas utrustning. Man märker att man har försökt få ut det bästa av de äldre vagnarna. Och med restaurangvagnen Krogen blir det till och med riktig reseatmosfär på den svenska delen av resan.

Det är mindre begripligt för mig varför Snälltåget håller fast vid kupéer med sex platser och inte åtminstone erbjuder fyrbäddskupéer som ett alternativ. Lite större variation skulle kunna göra utbudet mer attraktivt. Inte heller tidtabellen är helt idealisk: eftersom vi anländer så sent till Stockholm går en halv dag förlorad på resmålet – och därmed också en del av fördelen med ett nattåg.

Om författaren: Sebastian Wilken är en passionerad nattågsresenär och skriver i sin Zugpost om tågresor i Europa. För Night Ride bevakar han nattågsmarknaden och förser dig med de bästa tipsen och knepen för de vackraste sträckorna – inklusive fantastiska bilder som han alla tar själv.

Har du feedback eller en idé till ett nytt blogginlägg? Skriv till oss på info@nightride.com.